Jag och min stora trut...
För er som inte känner mig så är jag en ganska frispråkig person. Jag har inte speciellt svårt att ställa mig i ett rum fullt i folk och tala inför alla eller en sån sak som att knacka en främling på armen och säga att de tappade något osv. Allt som oftast är det en bra egenskap i mina ögon att faktiskt inte vara rädd för att öppna munnen men det finns en fördel i att faktiskt välja sina tillfällen då man helt enkelt bara sväljer grodan och förblir tyst.
Jag skulle absolut inte vilja påstå att jag är speciellt otrevlig av mig. Snarare tvärt om faktiskt. Däremot är jag mer än ofta rapp tillbaka om någon är riktigt otrevlig mot mig. Jag anser inte att någon har rätt att försöka sätta sig på mig eller vara otrevlig mot mig utan anledning och då kommer jag mer än gärna med ett mothugg, vilket också definitivt har bitit mig där bak många gånger. Det är lite det jag menar med att välja tillfällen för grodan att knipa käft om man ska uttrycka sig lite tufft. Det är sånt jag fått öva på hela livet och idag skulle vilja påstå att jag har blivit rätt duktig på det. Idag slank han ut ändå...
När jag skulle hem från jobbet så ringde jag upp min underbara mamma medans jag väntade på tåget. Som vanligt så hade vi ganska mycket att prata om, ungefär sådär allt mellan himmel och jord. Jag tycker verkligen det är fantastiskt att vi har den typen av relation.
I vilket fall! Tåget kom och det var nästan fullt så jag valde bara första bästa plats. För er som läst min blogg ett tag vet att jag har lite svårt att sätta mig brevid främlingar, mest för att jag vill ha mitt personal space ifred, men måste jag så gör jag det utan att sura.
Jag hamnade vid ett 4-säte, eller vad man ska kalla dem, där två tanter satt för sig själva och bredde ut sig. Redan när jag satte mig såg jag hur de suckade men jag ignorerade dem bara och fortsatte prata med min mamma. Jag vet att jag kan prata högt i telefon men jag försöker tona ner det så mycket jag bara kan när jag är i folksamligar eller som på buss och tåg för jag vet hur störande det kan vara. Vi pratade på och strax innan Sävenäs så blev vi ståendes en liten stund på grund av spårfel (OJ vad ovanligt va?!). Jag skrattade till lite åt något jag och mamma pratade om och ena tanten sa till den andra (Som för övrigt satt djupt insjunken i sin surfplatta) "Intresseklubben antecknar...." Och den andra instämde.
Jag kunde inte göra mycket annat än att höja på ögonbrynen åt dem där och då och jag kände den där välbekanta känslan i magen när adrenalinet slår till och jag får en impuls att hugga tillbaka med något fyndigt. Typ: "Ja du kan få spela in det på mitt nagelband om du vill".
Men jag höll tyst och vi fortsatte våran konversation, mamma och jag. Vi kan tillägga här också att denna tågresa tar högst en kvart så det är inte som att jag suttit och asgarvat och gapat om någon fyllekväll i örat på dem i en outhärdlig tid utan jag hade en lugn och sansad samtalston om helt normala saker.
När jag skulle gå av så kunde jag inte hålla mig längre utan avbröt mamma mitt i en mening och så sa jag något som va riktat mot deras reaktion (kommer inte ihåg exakt men jag berättade typ vad de hade gjort, typ: Mamma, vet du vad som hände nyss?!), självklart tillräckligt högt för att de skulle höra och helst ta åt sig av sitt fula beteende. Och om de gjorde! Den ena tanten gick ikapp mig i folkvimlet och började käfta emot om att de minsann va lommhörda nu eller vad hon sa. Jag bara tittade på henne och sa att "Det va la roligt för dig". Hon såg lite förvånad ut men tystnade och sedan gick jag där ifrån. Jag och min stora trut... Hehe... Fortfarande med mamma i luren, såklart!
Helt ärligt nu! Jag har precis samma rätt som dem att åka tåg. Jag har rätt att prata med en vän som sitter mitt emot mig i en normal samtalston som inte stör alla andra, därigenom har jag även samma rätt att prata i telefon så länge jag håller mig till samma principer.
Att två vuxna kvinnor ska hålla på med sånna dumheter som spydiga kommentarer istället för att bara säga till på ett trevligt sätt om jag nu var så störande, det är faktiskt något som förvånar mig. Bara för att jag är ung och de inte har något att prata om själva så betyder inte det att de har rätt att vara uppkäftiga mot mig för jag har inte gjort dem något. Har de problem med vad jag gör så är det väl mig de ska ta det med och ingen annan?
Det där med att svälja grodan, det är något som denna tantan borde ha övervägt ganska noga innan hon spottade den på fel tjej.