Långtråkigt.

Känns som att det är dags att ta igen lite tid som jag inte orkat lägga här så nu ska ni få en liten uppdatering av läget. Lite halvläbbiga bilder kan förekomma, bara så ni vet!
 
Har varit hemma hela veckan än så länge. Har känt mig sjukt rastlös men det är inte mycket jag orkat med heller. Inte många positioner som är bekväma då benet måste vara i högläge och så vidare så har faktiskt mest legat och kollat ikapp serier som jag legat efter med.
 
I tisdags så kändes det som att det var läge att lägga om såret då det skulle börja läcka vilken sekund som helst.
 
Blääääää... 
 
Knät har varit väldigt svullet och väldigt varmt sedan olyckan och eftersom infektionsrisken ändå vart såpass hög så är jag lite extra på min vakt. Eftersom jag äter smärtstillande som har febernedsättande egenskaper så är det väldigt svårt för mig att upptäcka en eventuell feber så får hålla utkik efter andra symptom som rodnad, var osv istället. Själva såret och stygnen såg jättefina ut så där går det åt rätt håll, däremot så är jag stundvis väldigt "flammig" runt omkring.
 
 
För att vara på den säkra sidan så ringde jag till vårdcentralen igår och de ville väldigt gärna ta en titt på det. Jag har verkligen inte långt till min VC men det skulle ta mig hundra år att hoppa dit på kryckor men min mamma var så himla gullig och kom bort och skjutsade mig! Tur jag har henne för annars hade jag nog missat att fråga vissa saker som hon kan tänka på att man behöver veta.
Fick beröm och ett tack för att jag varit så flitig att fota knät och utvecklingen med det då det gjorde det enklare för läkaren att avgöra vad han behövde göra och vad han skulle avstå från.
 
Rodnaden jag hade kvällen innan var nästan borta och det gjorde att han fattade beslutet att inte sticka för att tömma på vätska utan valde istället att ge det mer tid. Han såg över såret och samma sak där så såg det väldigt fint ut.
 
 
Mest blåslagen och svullen. Skönt att såret läker fint i alla fall!
 
Jag fick en boost av stelkrampspruta som jag inte fick av någon anledning på sjukhuset i söndags och sedan underströk han tydligt att jag MÅSTE få se en ortoped inom max 3 veckor. Har jag inte gjort det måste jag komma tillbaka. Även lite angivelser på vad jag ska hålla utkik efter och vad jag ev skulle behöva söka för om det förändrar sig med läkeprocessen med knät.
Nästa råd var vila. Inte anstränga knät och ingen belastning utan bara försöka böja och hålla det rörligt men inte lägga för mycket tyngd på det ifall någon mjukdel är skadad, för det vet vi ju inte ännu och det är för svullet för att undersöka ordentligt ännu. Han tyckte det var en god idé att vara hemma veckan ut och om det behövdes även kanske nästa. Vi får se hur jag gör där... Suck.
 
Inatt och igårkväll har jag faktiskt haft ganska ont och det har gjort att jag har drömt helknasiga drömmar inatt, haha! Har fram tills nu haft det ganska lugnt på den fronten och det har känts ganska bra men nu är det tillbaka igen. Tröttsamt när det går i omgångar men jag antar att jag hällre har det så än konstant ont.
 
Annars då? Jag saknar redan att sitta på hästryggen. Är sjukt revanchsugen! Speciellt när det är så fint väder och jag blir sittandes inne. Försökte mig på att sitta i fönstret igår eftermiddag för att njuta i alla fall lite av solen och det gick väl ca 5 min sedan tröttnade mitt knä på positionen så jag fick snällt ge upp.
 
 
Idag ska jag förhoppningsvis få lite sällskap av Madde när hon slutat skolan och sedan även antagligen min underbara mamma. Om så bara några minuter så gör lite sällskap underverk. Har så mycket lättare att hålla en positiv inställning och samtlidigt peppa mig själv så länge jag inte är helt ensam. Kan kanske låta lite konstigt men så funkar jag.
Imorgon kommer min älskade bättre halva hem från Finland. Håller på att typ längta ihjäl mig efter att få ha honom här...
 
 
Kom hem nu! <3